Emellan plastningarna slipar jag och försöker få det så bra som möjligt. Det tar en massa tid med 600 papper och vatten. Dessutom är torktiden på plasten ganska lång men det finns ju mycket som går att göra under tiden. Igår smorde jag in propellern med ett slags fårtalg. Propellern värms och första lagret gnids in, nästa lager uppvärmd talg penslar man på. Kladdigare jobb finns inte! Vitsen är att på taljen växer inget. Talgen slits så småningom bort av vattnet så det gäller att få på så tjockt lager som möjligt.

Eftersom jag har tid så kommer alltid nya projekt upp. I dag bestämde jag mig för att förlänga ankarkättingen från 35 till 60 meter eftersom den ofta varit för kort. Helst skulle jag ha velat byta hela mot en rostfri men efter en titt i plånboken fick det bli att skarva till 25 meter galvad. Jag började med att klippa av schacklarna som fäste kättingen i båten. Den ska inte fästas på samma sätt igen eftersom jag i ett nödläge vill kunna lösgöra ankaret från båten. Det skall vara fäst till båten med en lina som är lätt att kapa med en kniv. Dels kan ju ankaret fastna så att det inte går att få upp, eller också kan man få en draggande båt på sig. Den kommer ju i så fall över mitt ankare. Meningen är då att binda en fender i kättingen, kapa linan, låta den andra båten driva förbi och sedan plocka upp kättingen igen. Så ni som har kättingen fastbultad, ta bort eländet. Det tar lång tid att med bågfil eller annat försöka komma loss i ett nödläge. Det uppstår ju dessutom oftast i mörker, regn och hård vind.

Jag har inte fått besked om vem som betalar den förlängda tiden på land idag heller...