Medelhavet! 

Långt mellan hamnarna!

2009-06-22

Fre 19/6 Midsommarafton! Gråtrut går före oss, han skall gå till första tullhamn för att kasta av en i besättningen. Han har tröttnat på hennes sätt att vara. Det borde ha blivit gjort tidigare.

Vi åker genom ett öde landskap som är lite svårnavigerat eftersom öarna flyter ihop med landskapet. Plötsligt grundar det upp så att vi inte kommer fram. Gråtrut kör omkring med sitt framåtseende ekolod utan att hitta vägen och går på grund flera gånger. Jag går tillbaka en liten bit, rundar en ö, och hittar en ny väg som enligt våra böcker är oframkomlig. Jag ser en och annan herde med sina djur och ett antal fiskare med sina spön. Vid ett tillfälle kom en vattenscooter (den första jag sett sedan Tyskland) ut från stranden. Den kör nära oss och en i besättningen på Gråtrut ger honom fingret. Det var dumt! Han åker till stranden och hämtar en kompis och kommer tillbaka i full fart och gör en sladd så att det kommer in säkert 50 liter vatten i deras sittbrunn. Det blir värre när de är två på scootern. Resultat: Gråtruts laddare till VHF-n åker överbord!  Vi stannar bakom en ö och ankrar idag igen. Vi ser inte mycket av länderna runt omkring eftersom det är svårt att hitta säker plats i hamn.

 

Lör. 20/6 Jag ser några spannmålsfält vilket var länge sedan. Eftersom jag slussat färdigt kan vi sammanfatta det så här: I höstas slussade jag upp 28 ggr + 1 hiss. Jag slussade ner 7 ggr. I år har jag slussat upp 64 ggr och ner 53 +1 hiss. Jag får det till 152 slussar och 2 hissar. Högsta punkten har varit 406 m över havet i Tyskland men jag var även uppe ca. 240 m i Frankrike. De 3 högsta slussarna har varit 27 m. höga.

Vid Corabia blir det plötsligt både smalt och grunt. Gråtrut går på grund men jag hinner stanna och gå 10 m längre till vänster. Där var det 20 cm tillgodo…

 

Sön 21/6 Efter ytterliggare en natt på svaj går vi vidare. Nu är även Hasse på Gråtrut ensam ombord eftersom båda damerna valde att hoppa av. När vi ankrar lägger vi oss alla tre i bredd och binder ihop båtarna. På det viset slipper vi att de ligger och pendlar i strömmen.  Vid km. 568 blir det virrigt. Vi cirklar sakta runt alla 3 för att hitta en framkomlig väg. Polisbåten stannar och tittar men hjälper inte till. Vi löser det själva men det blev nog inte den väg som vi skulle ha gått. Vid km. 559 händer samma sak men nu hittar vi en boj på motsatta sidan av floden. Den är här 1 km bred varav 50-75 m. är farbar. Inget stämmer med våra s.k. sjökort. Vi klarar även det beryktade stället vid km 555 utan att gå på grund. Hela dagen dyker det upp nya öar och ibland står det folk med vatten till knäna mindre än 50 m. från båten. På sandbankarna står det ibland pelikaner.   

De som fiskar från båt använder ett rör som de stöter i vattnet med så att det kluckar. Det ska locka dit fisken. Vi passerar Svistov och Zimnicea. Allt är gammalt och förfallet. Jag kollar pegeln och räknar ut att vi fortfarande är 17,88 m. över havet så det är mycket nerför kvar.  

Vi kommer till Giurgiu som är en hamnstad. Här ligger 100-tals pråmar och fartyg uppankrade i väntan på jobb. Därmed kan vi nog räkna med att det är djupt resten av vägen.

Efter mycket krångel får vi ligga på insidan av en ponton. Det skall bli storm i natt så jag hoppas pontonen ligger stilla. Det är bara 1 m till stenarna på kajen…  

Mån 22/6 Vi stannar eftersom det är stormvarning. Vi blir skjutsade till staden för att handla och ta ut pengar. När vi kommer tillbaka har vi 5 minuter tillgodo före åska och skyfall. Det är väl det som kallas timing. Vi får också köpa diesel från pontonen där vi ligger. De är jättehyggliga här. Jag trodde ovädret var över och tänkte checka ut när jag fick se nästa moln. Det var rejät med åska och stora hagel i det så jag blir kvar till imorgon. Ursäkta den dåliga uppdateringen av Googlepos. men jag har inte haft nät. Nu kommer den i alla fall: 43,521604 N 25,580837 O.