Tisd 9/6 Det var 2 knop ström på ankarplatsen i natt. Jag använder en boj för att märka ut var ankaret ligger. Den har ett band typ rullgardin som jag fäster på ankaret. Med hjälp av den kan jag få upp ankaret om det fastnar under en stock el.dyl.  I morse var bojen borta! Under frukosten funderade jag över hur det hade kunnat gå till. Jag kom fram till att den kunde ha sjunkit eftersom strömmen gör att den lutar så kraftigt och att den kanske kan bli vattenfylld. Den måste i så fall befinna sig under båten så det gäller att inte starta motorn när ankaret ska upp. Dessutom måste båten vara i riktning ut mot floden eftersom jag ligger på 2,5m. djup. Det lyckas perfekt! Efter ankaret kommer bandet och till sist bojen. Man ska ha tur ibland. Det hade inte varit kul att sitta i strömmen med bojen och ankaret i propellern.

Vi går till Baja 50 km bort där vi stannar för bunkring. En jättefin liten stad med mycket dålig vägbeläggning. Det är inte lätt att släpa hem det vi handlat. Vi äter middag ute, jag har ju sparat hamnavgifter i 3 nätter nu. En fin fontän 50 m. från båten. Jag har byggt om en datafläkt som jag installerar bredvid kojen. Det är fruktansvärt hett.

Ons 10/6 Vigår till Mohacs för att tulla ut. I samma hus besöker vi polisen, vattenpolisen, läkaren och passmyndigheten. Måste sedan vänta 20 minuter på passen. Sedan går vi vidare till Bezdan för intullning i Serbien.Det finns ingen kaj så man måste lägga sig utanpå en gammal pråm. Vi går upp till ett gammalt förfallet hus som verkar tomt för det ekar när vi går. Vi hittar ett rum där vi knackar på. I det sitter 2 män, den ena i uniform, sovande med mössan nerdragen över ögonen. Framför honom på bordet står en vodkaflaska. Det första den vakna mannen frågar är om vi vill ha vodka, vi tackar nej. I rummet finns bara 2 skrivbord, en dator, en tv på full volym, ett litet bord och 2 stolar för gäster samt en obäddad säng. Allt utom datorn är mer än 50år gammalt. In kommer ytterliggare en man som skall vara agent för oss eftersom avgiften, 60 Euro, måste vara betalt på banken i staden 15km bort innan vi får tillbaka våra papper. Medan vi väntar på det skrivs 9 set med 4 papper i varje ut på datorn av den vakne mannen som samtidigt tittar på tv. Det hela tar över 2 timmar. När vi kommer till båtarna måste vi betala 10 Euro för att vi förtöjt på pråmen! Vi går vidare till Apatin där vi hittar en splitter ny marina som är gratis eftersom den inte är invigd ännu. Det skall ske den 15:e. Hamnkaptenen heter Mihael Molnar och är otroligt hjälpsam. Jag passar på att tanka fullt överallt vilket kostar ca 2,200 :- för 200 liter. Ett häftigt åskväder passerar på kvällen.     

Tors 11/6 Vi går in till Apatin för att växla till oss Dinarer. Det är som att komma minst 50 år bakåt i tiden. Vi går på marknaden och hittar äntligen färskpotatis och dill. Köper även jordgubbar och körsbär för nästan ingenting. Hamnkaptenen berättar att det varit hagel stora som pingisbollar 50 km bort igår som förstört skörden där. De sköt upp 4 raketer i molnet för få slut på det. Ut på floden igen. Tråkig natur, jag ser bara buskar idag igen. Ibland är det smalt, krokigt och djupt men så fort det blir bredare grundar det upp. Det är nästan ingen trafik utöver lokala små fiskebåtar. Vi passerar många byar i Kroatien men vi får ju inte gå till den sidan. Hittar en hamn i Backa-Palanka där vi ankrar för natten. Bara 1295 km kvar… Åska och häftig vind ikväll igen så vi draggar en bit. Första sill o potatismålet i år.

Fre 12/6 Vi ser inga direkta spår efter Kosovokriget men i Novi Sad (Nya Staden) som bombades sönder och samman i april 1999 har man byggt en ny bro som garanterar att vi kan komma fram. Idag finns 3 av 4 broar uppbyggda. Efter kriget låg här en pontonbro som bara öppnades ibland. Det var en protest mot Nato eftersom ingen ville betala upprensningen efter de gamla broarna som gjorde floden delvis oframkomlig. De rensades i alla fall bort och från 2006 åker man obehindrat här. Vi fortsätter mot Belgrad. En iakttagelse: Stranden på min styrbordssida är mycket högre och ofta bebodd medan den andra är obebodd och består av sly och lövträd. Det har varit så ända sedan vi lämnade Ungern. Jag kommer till Belgrad på kvällen där jag hittar en restaurang i floden nedanför fästningen med gratis gästbrygga och internet. Den heter Vodenica och ägaren George hjälper till med allt. Han skjutsar t.e.x. till macken utan ersättning. Maten är mycket bra och billig. 

Lör 13/6 Vi går igenom fästningen in till staden. Där tittar vi på en inlinestävling. De minsta deltagarna var nog bara 4-5 år men jätteduktiga. Tack vare tävlingen var staden avstängd för trafik så det var enkelt att promenera. En ganska trevlig stad som inte känns så stor men den har enorma förorter.